Svarta pister inget hinder för Vemdalsgrävarens HUDDIG 1370

Jocke Kristoffersson är född och uppvuxen i Vemdalen. Han växte upp bredvid Vemdalens Åkeri, som hade flera olika typer av entreprenadmaskiner. Jocke satt ofta på medåkarpallen som barn. Han har flera fina minnen från den tiden.

– Vemdalens Åkeri hade massvis av maskiner, de hade allt möjligt – grävlastare, grävmaskiner, lastmaskiner. Jag fick vara med förarna som lillpojk. Jag minns hur jag som liten parvel satt med i de trånga hytterna. Morsan visade mig en gång senare i livet en teckning där jag hade jag skrivit: ”Jag ska bli grävmaskinist när jag blir stor.” Och den drömmen blev ju faktiskt sann.

Jocke började på programmet Teknisk Ingenjör på gymnasiet och parallellt med skolan tävlade han på hög nivå i längdskidåkning. Skidintresset tog över och han hoppade av skolan för att ägna sig åt skidåkning på heltid. Satsningen gav resultat och Jocke tog två DM-guld i Jämtland i hård konkurrens från andra talanger.

Efter lumpen tog livet nya vändningar och Jocke drev en Circle K/ESSO mack i Vemdalen under tre år samtidigt som han jobbade extra och körde gräv- och entreprenadmaskiner under barmarkssäsongen. Han jobbade då åt Pekab som senare förvärvade Vemdalens Åkeri. De hade många olika typer av uppdrag och vintertid körde han pistmaskin i skidbackar och spår.

En riktigt spännande dag på jobbet var när franska Volvo hörde av sig för hjälp med en reklamfotografering av sina bilar.

– Volvo kontaktade oss för att genomföra en plåtning – mitt ute på fjället. Vi specialbyggde kälkar att dra upp Volvobilarna på. Att ta sig upp på fjället med vanlig bil var ju otänkbart. Först drog vi upp fejkvägar som de skulle köra på under fotograferingen. Vi skapade alltså riktiga vintervägar i äkta fjällmiljö. Långt, långt upp i fjället dit du knappt kan ta dig. Sedan drog vi upp Volvos bilar på våra specialbyggda kälkar och löste allt möjligt kringarbete som fotografer och filmare behövde få gjort. Det var en häftig tid i livet.

Jocke fortsatte med livet som pistmaskinist. Han började köra pistmaskin året om och flyttade runt för att följa vintern. Han jobbade en säsong i Kanada och fick också jobb i Nya Zeeland.

– Jag körde pistmaskin i det sagolikt vackra Nya Zeeland. Deras årstider är ju helt motsatt våra, när vi har sommar har de vinter, så det passade perfekt för mig. det var kanon. Jag ville flytta dit permanent, men så träffade jag min fru när jag var hemma i Sverige en period och blev kvar i Vemdalen.

Fram till 2002 kombinerade Jocke jobb med pistmaskin och grävare. Sedan var det dags att ta steget och bli egen.

– Jag köpte loss en grävlastare och började samverka med Vemdalens Åkeri. Jobb i skidbackarna behövs ju även under somrarna. Eftersom jag kunde backarna utan och innan fick jag full beläggning redan från start. Det var en stor lättnad för mig som nybliven egenföretagare.

Efter några år blev det en HUDDIG 1160D och sedan dess har Jocke haft en HUDDIG 1260B, en HUDDIG 1260C, en HUDDIG 1260D, och i oktober 2022 fick han en sprillans ny HUDDIG 1370 levererad. HUDDIG-maskinens unika terrängegenskaper i kombination med kraft och stabilitet gör den till det självklara valet för Jocke när han kör i de svåråtkomliga skidbackarna.

– Jag kör min maskin där det är extremt brant. En HUDDIG är stark och stabil och den passar perfekt för backkörning. Hydrostatdriften är suverän för den här typen av jobb. De som konstruerar och bygger den vet verkligen vad de gör, och HUDDIG 1370 är kronan på verket i ledet av HUDDIG-maskiner.

Jockes maskin är fullutrustad med kran i lastare och har även en specialbyggd låsning för kranen. Han nyttjar lastaren till många olika saker. Snabbheten och styrkan i kombination med att lastaren går upp snabbt gör en HUDDIG idealisk för både schaktning och snöröjning.

– Jämfört med de flesta lastmaskinerna är den är jäkligt snabb, du hissar upp lastaren på nolltid – arbetstrycket och hydrauliken är outstanding. Svängkraften är också otroligt värdefull.

Maskinen sätts på prov när skidliftarna ska renoveras, ett viktigt jobb som ställer mycket höga krav på säkerhet.

– Det är ett stort ansvar att renovera liftarna. Det finns väldigt många liftar i Vemdalen, så vi börjar innan snön är borta och plockar ned rullställen. Klara blir vi först mitt i sommaren. Alla drivhjul där vajern går plockas ned och servas i verkstaden och vi byter axlar och lager med jämna mellanrum. Det är riktigt tunga grejor att hantera.

Det har varit utmanade att få till ett säkert och fungerande arbetssätt, då varje del som skall plockas ned väger mellan ett och tre ton.

– Första året försökte vi med mobilkran, men det gick inte ens i barnbackarna som har svag lutning. Att vinscha ned dem tar också jättelång tid. Kran i lastare på min HUDDIG blev ett alternativ, men för att följa säkerhetskraven behöver den stå i våg, vilket inte gick att få till.

Det behövdes någon nytt. Lastbilsverkstaden Vemservice som normalt bygger kranar på lastbilar löste problemet med en hydraulisk låsning.

– Vemservice gjorde en lösning som låser lastaren med en hydraulkolv i stället för mekaniskt. Det innebär att jag kan stå i en svart backe med HUDDIGen, kranen tiltas upp och står också plant. Jag tiltar med lastaren och låser den med den extra hydraulkolven.

Jocke har också en Waldung-vagn som används flitigt. Tanken var att frakta skopor och redskap på den, men nu lastas liftdelarna direkt på vagnen, som tar nio ton.

– Vagnstyrning är jättebra, du kan trixa in vagnen nästan varsomhelst, fast det är trångt och krångligt. Jag har inga bromsar på vagnen så HUDDIGen måste bromsa, men det går fint givet att driften funkar så oerhört bra. Ställer du in rätt läge med strömställaren för automatgas, alltså konstantgas, så låser det transmissionen. Släpper du gasen har du full motorbroms och du frikopplar aldrig hydrauliken. Det är ett tips jag vill skicka med till andra HUDDIG-förare som kör där det är brant och vill använda motorbromsning effektivt.

En av de stora balansakterna som sker i backarna är när Jocke med en personkorg på kranen i lastaren utför olika servicejobb. På fullt utskjut gäller det att ha is i magen både för maskinföraren som för den som står i korgen ca 24 meter upp i luften.

– Vi använder Palfingern med korg för att skicka upp så lite vikt som möjligt högt upp vid olika typer av servicejobb. Jag sätter lastaren i våg för att hålla balansen och skapa stabilitet, oavsett om vi står i backe eller inte. Är det brant måste du dessutom inte stå mitt under linorna, vilket är en fördel eftersom stolparna står på sidan om backen. Vi kan hissa upp korgen cirka 24 meter upp i luften. Då är det brant när man tittar neråt vill jag lova!

Just med sin Palfinger når Jocke mycket svåråtkomliga platser, där annars en helikopter hade behövts.

– På vissa ställen och vissa jobb har jag ersatt en helikopter, det är kul att min lösning fungerar så bra.

För en entreprenör är en maskin i drift A och O. Jockes kunder är imponerade av den minimala ståtiden, och uppskattar hans förmåga att lösa problem, något han själv menar bygger på en mycket god relation med servicelämnare och återförsäljare.

– Staffare i Hudiksvall är eminenta. De ställer alltid upp till 100% och är det kris kommer de på nolltid. De är professionella och makalöst bra helt enkelt. När jag hade ett problem med förra maskinen kom servicesupport till och med på midsommarafton och löste det på nolltid. Det kallar jag service! Tack vare den uppbackningen är det extremt sällsynt att jag blir stående med min maskin.

Joakim har arbetat heltid i backarna sedan 1988. 34 år senare känner han att han fortfarande har världens bästa jobb och ständigt lär sig nya saker. Härnäst ser han bland annat fram emot att frakta upp en ny raststuga på fjället.

– Jag ska köra HUDDIG så länge jag orkar! Jag har aldrig långtråkigt, för jag blir aldrig fullärd. Utmaningar sporrar på mig och det är det som gör mitt jobb roligt. Det finns gott om problem att lösa och när jag får klura ut lösningar på nya situationer får jag energi och motivation. När vi raserat den gamla stugan och kört upp en ny ska vi fira med våfflor på öppen eld. Det är livet och en perfekt dag på jobbet för mig! avslutar Jocke.

Foton och video: Kenneth Grym, Destination Vemdalen